En bullet graph, även känt som nyansdiagram, är en datavisualisering som används för att effektivt jämföra prestanda och mål inom olika områden. I den här artikeln får man lära sig mer om bullet graphs, samt hur man skapar en bullet graph i Excel. 

Räcker det med en snabb video? Om så är fallet, se nedan.

En bullet graph (ibland kallad nyansdiagram på svenska) är en datavisualiseringsgrafik som används för att visa och jämföra prestanda eller mål inom olika områden. Den skapades som ett alternativ till vanliga punktdiagram och stapeldiagram för att ge mer koncis och informativ information på ett mindre utrymme. En bullet graph är särskilt användbar för att visa nyckelindikatorer och mäta prestationer inom olika områden, såsom ekonomi, försäljning och produktivitet.

Bullet graphs är populära inom affärsanalys och rapportering eftersom de ger en snabb och tydlig överblick över prestationen inom olika områden samtidigt som de tar upp mycket mindre utrymme än andra typer av grafer. De är särskilt användbara när du behöver övervaka flera nyckelindikatorer samtidigt och jämföra dem mot mål eller referensvärden.

En traditionell bullet graph plottar tre olika dataelement: ett faktiskt värde, ett målvärde eller referensvärde, samt ett intervall av värden som används för gradering. I exemplet nedan visas resultatet från en enkätundersökningen där kunder får uppskatta hur nöjda de är.

I bilden ovan kan man avläsa att den svarta stapeln, det faktiska värdet, återfinns i det bra intervallet vilket är representerat av det ljusgråa fältet på skalan. Här ser man även att det faktiska värdet (96%) överträffar målvärdet (90%). Målvärdet är plottat som den vita rektangeln i diagrammet.

Datamaterialet, som finns bifogat här, har följande struktur som i bilden nedan. Här är skalan överst i tabellen och det faktiska- respektive referensvärdet är nederst.

Notera även hur värdena adderas till skolan. Varje värde är här 1,0 vilket summeras till 4,0 för skalan. Detta kommer visa sig tydligare snart.

Markera området B5:E11 – allt förutom tabellrubriken Kategori – och infoga ett stapeldiagram. Välj diagrammet kallat staplad stapel.

Notera här att det blir fel kategorier på x-axeln. Därför behöver man markera diagrammet, gå till Diagramdesign och välja Växla rad/kolumn. Detta ger följande resultat:

För att skapa ett kombodiagram med sekundär axel, markerar man en serie i diagrammet och trycker sedan Ändra diagram. Detta gör man under Diagramdesign eller genom att högerklicka på en av serierna och välja Ändra diagram.

Ändra referensvärdet – i det här fallet variabeln “Förra året” – till en staplad linje med brytpunkter. Markera även rutan för sekundär axel. Gör detta för målvärdet också.

För att ta bort den linje som går mellan staplarna, dubbelklicka på linjen eller högerklicka och välj Formatera dataserie.

Välj nu en annan markör genom att gå till Brytpunkt. Givetvis kan man behålla punkten, möjligen göra den något större, men själv föredrar jag strecket/rektangeln.

Markera det observerade eller faktiska värdet – variabeln “I år” – och öppna menyn Formatera dataserie på nytt. Välj Alternativ för serie och ändra mellanrumsbredden till 350%. Diagrammet får då följande utseende:

Tar man nu bort den sekundära axeln till höger genom att klicka på den och trycka ‘Delete’, börjar diagrammet verkligen ta form. Det man nu bör göra är att skala y-axeln. Detta genom att välja dubbelklicka på den och under Alternativ för axeln bestämma de gränsvärden man önskar.

Nu återstår bara formatering av diagrammet för att det ska bli visuellt snyggare. Innan – eller efter beroende på färgval – bör man spara diagrammet som en mall. Detta för att snabbt kunna skapa ett nytt för nästa gång man är i behov av en bullet graph. För mer information om hur och varför man bör spara ett diagram som mall, läs den här artikeln.

Det färdiga resultatet kan alltså se ut som nedan. Givetvis går det lika bra att göra liggande staplar, men detta kräver lite andra tekniker. Likaså kan man helt skippa graderingen för att jämföra faktiskt värde mot målvärde endast.

Avslutningsvis lämnar jag läsaren med några designtips. Dessa är av mer generell karaktär och förklarar inte hur de kan implementeras i Excel.
Med tanke på den täta informationspresentationen i en bullet graph kan de vara svåra att tolka, särskilt för oerfarna åskådare. Att välja en helt annan visualisering kan därför undvika förvirring för de som inte är bekanta med denna diagramtyp.
Om du presenterar en bullet graph, gör medvetna designval för att säkerställa att din publik förstår informationen korrekt.

• Välj färger noggrant. Använd inte för mycket färg, eftersom det kan överväldiga och förvirra din publik. Använd en mörkare färg för det observerade värdet och ljusare färger för värdernas omfång. För omfånget av värden, variera färgens intensitet. Vanligtvis från mörkare till ljusare, i takt med att värdena rör sig från baslinjen. Behåll samma nyans på alla staplar i graderingen. Sträva efter att välja färgkombinationer som fungerar bra tillsammans och är visuellt tilltalande.
• Använd ord klokt. Diagramtitlar och annotationer (textboxar) ger användbar kontext åt din publik. Om bullet graphs är nya för din publik och du inte presenterar live, använd rikligt med annotationer. Eller, överväg att använda en enklare diagramtyp för att hjälpa läsarna av diagrammet att förstå hur de ska tolka informationen.

En bullet graph är en effektiv datavisualisering som jämför prestanda och mål inom olika områden. För att skapa en i Excel, välj en staplad stapel, anpassa axlar och markörer, och spara det som en mall för framtida användning.
För bättre design, undvik överdriven färganvändning, använd tydliga ord och annotationer, och överväg att förenkla diagrammet om din publik är oerfaren. Genom att göra medvetna designval kan du hjälpa din publik att förstå informationen korrekt och skapa en översiktlig och lättläst bullet graph.

Glöm inte att kolla in vårt kursutbud!