Innehållsförteckning

Vad är ett stapeldiagram?

När ska man använda ett stapeldiagram?

Hur bör man använda ett stapeldiagram?

Använd fyrkantiga staplar

Y-axeln ska alltid börja på noll

Sortera data från högst till lägst

Färger och bilder

Hur kan man alternera ett stapeldiagram?

                      Liggande stapeldiagram

                      Dataetiketter

Finns det alternativa diagram?

                      Cirkeldiagram

                      Grupperad och staplad

                      Linje- och ytdiagram

Avslutande ord

---

För de som vill återskapa de exempel som tas upp, kan man ladda ned underlaget här!

Ett av de mest grundläggande och användbara diagrammen är stapeldiagrammet. Den här artikeln kommer redogöra för vad ett stapeldiagram är, när och hur det bör användas, hur det kan kombineras och varieras, och vilka alternativ till stapeldiagrammet man kan använda.

Vad är ett stapeldiagram?

Stapeldiagrammet visar genom sin höjd på staplarna olika faktorers värden. Varje kategori representeras av en stapel och höjden på stapeln indikerar värdet på respektive kategori. Staplarna plottas bredvid varandra längs x-axeln, och kan således enkelt jämföras.

I exemplet ovan ser vi budgeten för genomförandet av olika faser i ett projekt. Det kan i somliga fall vara bra att sortera från högsta värde (största stapeln) till minsta värde (lägsta värde), för att läsaren av diagrammet inte ska tro att det rör sig om en trend. Det bortses från det i exemplet då faserna i projektet följer en kronologisk ordning.

När ska man använda ett stapeldiagram?

Ett stapeldiagram används då man vill visa en fördelning av data, eller jämföra värden för olika undergrupper. På så sätt kan man se vilken grupp som är vanligast, och hur grupper står sig mot varandra. Det förklarar också stapeldiagrammets popularitet.

I ett stapeldiagram är den kategoriska variabeln den primära variabeln. Andra exempel på en kategorisk variabel är länder eller branschtyp. I exemplet ovan går det att hävda att den kategoriska variabeln har en ordinalskala men det får anses som hårklyveri.

Den andra variabeln är alltid numerisk. Den sekundära variabelns värden bestämmer staplarnas längd. Värdena kan komma från en mängd olika källor. Ofta som en simpel frekvensräkning eller som en fördelning för varje kategori. Det kan även vara ett medelvärde, en summa eller något annat sammanfattande mått som beräknas separat för varje grupp.

Hur bör man använda ett stapeldiagram?

Här nedan gås det igenom för hur man bör använda ett stapeldiagram. Även om stapeldiagrammet väldigt ofta är användbart, finns det några fallgropar.

Använd fyrkantiga staplar

Ta för vana att alltid använda fyrkantiga staplar, då andra alternativ oftast gör diagrammet svårläsligt. I Excel finns det inget simpelt formateringsalternativ för att ändra formen på staplarna, men däremot finns 3D-alternativet.

Genom att högerklicka och trycka ’Ändra diagramtyp’ kan man ändra det tidigare stapeldiagrammet till ett 3D-stapeldiagram. Vilken av de två är tydligast? I det första diagrammet ser vi tydligt hur den sista stapeln ’Slutsats’, går hela vägen upp till 100 000. Däremot ser det ut att fattas lite på toppen för den sista stapeln i 3D-diagrammet.

Y-axeln ska alltid börja på noll

Låt alltid y-axeln börja på noll, i stället för ett annat godtyckligt värde. Rent intuitivt kan det kännas som att man kan skippa noll om man inte har några värden som är – eller är nära – noll, på samma sätt man kan trimma den övre gränsen för y-axeln.

Stapeldiagrammet visar antal klick per månad för en hemsida. Trots att det inte finns några värden i närheten av noll, börjar ändå y-skalan därifrån.

Det här diagrammet visar samma sak, men med en y-axel som startar på 3 500. Detta diagram verkar visualisera en helt annan dataserie, trots att den inte gör det. Skillnaderna i antal klick verkar enorma i det här fallet, trots att det inte är fallet.

Ett stapeldiagram vars y-axel inte startar med noll eller har andra luckor i y-axeln, ger inte läsaren hela sanningen. I diagrammet ovan återspeglas en felaktig bild mellan månaderna, då förhållandet mellan staplarna inte matchar det faktiska förhållandet mellan staplarna.

Sortera data från högst till lägst

Ofta kan det vara bra – som jag tidigare har nämnt – att sortera staplarna från högst till lägst, då läsaren annars kan tro att det är en trend som visualiseras. Det förtydligar även, läsaren kan lättare jämföra längderna på staplarna.

Har man däremot en inbördesordning – som t ex faser i ett projekt – lämpar sig inte denna sortering.

Vill man däremot låta läsaren förstå att det är en eventuell trend de tittar på, kan man förtydliga det med en trendlinje. Notera här att det är lite få datapunkter för att kunna uttala sig huruvida det är en trend eller inte, men det fungerar ändå bra som ett exempel.

Färger och bilder

Det är bra att låta staplarna ha samma färg. Att låta staplarna ha olika färger kan förvirra då man lätt kan tro att det finns ytterligare skillnader mellan staplarna, trots att ingen finns. Färg bör i stället användas med syfte. Vill man låta en eller två staplar av särskilt intresse stå ut, kan man låta färglägga dessa. Det går också att använda sig av villkorsstyrd formatering i diagram, även om det kräver lite jobb.

Man kan t ex låta maxvärdet ha en annan färg som vi ser i diagrammet ovan. Vill man återskapa detta, är allt som krävs en simpel formel med en OM- och MAX-funktion. I det bifogade underlaget kan man se denna formel under kolumnrubriken ’Villkor’. Knepet är sedan att lägga till serien genom att högerklicka på diagrammet, och välja ’Markera data’. Under förklaringsposter, tryck ’Lägg till’. Som serienamn, välj cellen med ’Villkor’ och välj sedan hela området med villkorsformeln som serievärden.

Tryck ’OK’ tills båda dialogrutorna är borta. En ny stapel visar sig nu i diagrammet. Markera den nya stapeln, högerklicka på den och välj ’Formatera dataserie’. Under ’Alternativ för serie’, se till att ’Serieöverlappning’ är 100%.

Skulle maxvärdet förändras, är detta diagram dynamiskt på det sättet att stapeln antingen kommer växa, krympa eller flytta på sig.

Ibland kan man se bilder som staplar. Dessa bilder är ofta väldigt svåra att tolka och tillför egentligen ingenting. Det är därför bättre att undvika den här typen av diagram.

Vill man däremot använda sig av bilder, kan det vara bra att infoga en förklaring och ha bestämda värden för att läsaren ska förstå hur mycket en ikon är värd.

Hur kan man alternera ett stapeldiagram?

Liggande stapeldiagram

En vanlig variant av stapeldiagrammet är att ha staplarna horisontellt i stället. Det går alltid att använda sig av den horisontella orienteringen, men det kan vara en särskilt god idé om du har många kategorier och/eller långa kategorinamn. Ett vanligt stapeldiagram kan behöva en del formatering för att få plats med alla kategorier längs x-axeln, eller kategoriernas väldigt långa namn. Detta blir inte ett lika stort problem om man använder ett liggande stapeldiagram.

Dataetiketter

Ett vanligt tillägg till ett stapeldiagram – och många andra diagram för den delen – är att använda dataetiketter. Ibland kan dataetiketter stöka till, speciellt om man har mycket data. Även om det är lätt att jämföra staplarnas längd, behöver man ibland veta exakta värden, speciellt för staplar av särskilt intresse.

Lägg till dataetiketter genom att trycka på plustecknet som visar sig i diagrammets högra hörn när man för muspekaren över diagrammet.

Finns det alternativa diagram?

Det finns – i någon mening – närliggande diagram som kan fungera som alternativ till stapeldiagrammet.

Cirkeldiagram

Representerar ett stapeldiagram andelar av en helhet, så är cirkeldiagrammet ett alternativ. Liksom stapeldiagrammet är det ett vida använt diagram, som mycket tydligt visualiserar hur stor andel av A som utgörs av B.

Grupperad och staplad

En förlängning av stapeldiagrammet är att lägga till data i ett så kallat grupperat eller staplat stapeldiagram. Detta sparar en hel del tid, om man till exempel vill jämföra två eller flera kategorier över tid från de tidigare exemplen. Man slipper då jämföra de enskilda stapeldiagrammen med varandra.

Linje- och ytdiagram

Ett simpelt linjediagram kan också användas som alternativ för stapeldiagrammet. Särskilt användbart är det när man har mycket data som fördelar sig över tid.

Om ett grupperat stapeldiagram är en förlängning av ett vanligt stapeldiagram, så gäller samma förhållande mellan linje- och ytdiagram. Ytdiagrammet kan användas för att jämföra flera serier samtidigt. Precis som linjediagrammet är det särskilt användbart då man har mycket data som fördelar sig över tid. Ett tips är dock att inte lägga till för många serier, då det lätt blir svårt att se då de överlappar varandra.

Avslutande ord

Det kan nämnas att histogram också är en kusin till stapeldiagrammet. Histogrammet används mest för att utröna huruvida det föreligger någon underliggande statistisk fördelning för ett datamaterial. Mer om det i en kommande artikel.

Trots att stapeldiagrammet är väldigt använt, hoppas jag ändå att jag gett er som läser detta något att fundera över för när och hur ett stapeldiagram bör användas.

Är man nyfiken på datavisualisering i Excel, så har vi en kurs i ämnet som du kan hitta här. Man hittar även en lektion från kursen här nedan:

/Niklas, produktutvecklare på Learnesy

“Stapeldiagram är väldigt vanliga för att visa värden i kategorier i förhållande till varandra, till exempel totalsumman av försäljning för varje månad under ett år eller befolkning på olika platser. Man får en snabb uppfattning om vilken mängd det rör sig om, och förhållandet mellan kategorier. Med olika varianter av stapeldiagram kan man också belysa olika saker, som trender eller förhållanden. 

Med ett grupperat stående stapeldiagram kan man till exempel visa förhållandet mellan olika försäljningsställen över en månad i en stapelgrupp, och samtidigt jämföra de med staplar för hela året. Här ser vi den totala försäljningen för varje försäljningsställe för varje månad under ett helt år. 

Med ett staplat fraktionsstapeldiagram visas istället förhållandet av den totala försäljningen för varje försäljningsställe för varje månad. Här ser man alltså inte den totala försäljningen, istället ser man hur stor del av försäljningen som varje försäljningsställe har. 

Stående stapeldiagram leder en till att naturligt läsa värdena som en trend. Man kan förenkla detta genom att lägga till en trendlinje. Aktivera diagrammet, klicka på lägg till diagramelement, klicka på trendlinje, och välj vilken dataserie som du vill lägga till trendlinjen på.

Om dina data inte är trendrelaterad kan du överväga att ge alla staplar en individuell färg, alternativt använda ett liggande stapeldiagram för att förmedla det tydligare. 

Ett enkelt sätt att få olika färg på staplarna i en serie är att klicka i rutan för ”variera punktfärg” i formatinställningarna.  För att göra om ett stående stapeldiagram till ett liggande stapeldiagram, högerklicka på diagrammet, tryck på ändra diagramtyp, och välj liggande stapeldiagram.

Dataserierna läggs då ovanpå varandra och läsaren blir inte lika benägen att tro att det är en trend man läser av.

Om du vill ha omvänd ordning på kategorierna i diagrammet så kan du ändra det i formatinställningarna.”