Dela ditt kursdiplom på LinkedIn under april månad och var med i utlottningen av fantastiska priser 🌞 Läs mer 👈

Jämför förändring med en slopegraph i Excel

Jämför förändring med en slopegraph i Excel

En slopegraph, som mig veterligen saknar en svensk översättning, används för att jämföra en startpunkt mot en slutpunkt. I den här artikeln får man lära sig mer om diagrammet i sig, men även hur man skapar en slopegraph i Excel. 

excel-slopegraph-0


Vad är en slopegraph?

En slopegraph liknar ett linjediagram, men med en viktig skillnad; det finns endast två datapunkter för varje linje. Föreställ dig ett linjediagram med data över flera tidsperioder, likt linjediagrammet nedan.

excel-slopegraph-linjediagram
Bild 1: exempel på ett linjediagram där två serier är särskilt framträdande.

Här är det ganska tydligt hur trenderna ser ut, men en slopegraph kan ge en ännu tydligare bild av detta. Vi kan dessutom med en slopegraph “zooma in” på ett startår och ett slutår. Vid hantering av kontinuerlig data ligger fokus på att betona förändringar över tid. En linjegraf med flera serier, var och en med observationer vid flera tidpunkter, kan snabbt bli visuellt rörig. Om värdena i varje serie tenderar att fluktuera över tid kan grafens störningar göra det svårt att urskilja övergripande tillväxt- eller nedgångsmönster. Om du är särskilt intresserad av att kommunicera “förändring över tid” snarare än variationer i varje enskild tidsperiod, eller om du vill belysa en specifik serie som märkbart stiger eller sjunker i jämförelse med andra, kan en slopegraph vara ett bra alternativ att överväga.

excel-slopegraph-2
Bild 2: ett exempel på hur man istället kan göra en slopegraph för att fokusera på två punkter.

Använd en slopegraph för att visa en specifik sak; är värdet i den första kolumnen högre, lägre eller samma som värdet i den andra kolumnen? Denna förändring är lätt att se när vi ansluter dessa värden med linjer, eftersom linjerna kommer att luta uppåt eller nedåt i riktning mot förändringen. Ju brantare sluttningen är, desto större är förändringen. Om en serie går upp mer dramatiskt än de övriga, kan en slopegraph att göra det lättare att identifiera detta än vad ett traditionell linjediagram skulle göra.

Slopegraphs kan användas med både kontinuerlig och kategorisk data. Slopegraphs som visar början och slut i tid, ger insikt i hur värden har utvecklats under den mellanliggande perioden.

Slopegraphs som används för att jämföra kategorier avslöjar tydligt vilka datakategorier som har signifikanta skillnader mellan de två kategorierna och i vilken riktning.

excel-slopegraph-3
Bild 3: visar hur en slopegraph kan användas för jämförelse mellan kategorier.

Hur gör man en slopegraph i Excel?

För att göra en slopegraph i Excel använder jag i den här guiden det här dataunderlaget strukturerat som nedan. Notera att den nedersta serien är medelvärdet för respektive år, varför denna serie i slutändan också kommer formateras något annorlunda än övriga serier.

excel-slopegraph-underlag
Bild 4: visar underlaget och tabellstrukturen.

1. Infoga ett linjediagram och addera markörer

Börja med att markera dataunderlaget och infoga ett vanligt linjediagram. Ofta kan Excel misstolka hur datamaterialet ska vara representerat, varför man kan bli tvungen att trycka ‘Växla rad/kolumn’ för att åren ska hamna den vertikala x-axeln.

Dubbelklicka sedan på en av serierna och ändra färg på serien genom att i formateringsmenyn gå till ‘Fyllning och linje’ och välj ‘Heldragen linje’. Klicka sedan på ‘Färg’ strax under och välj en neutral färg som inte sticker ut så mycket. Själv gillar jag att använda ljusgrå eller ljusblå.

excel-slopegraph-4
Bild 5: visar en serie i grått med markörer i samma färg.

Välj sedan ‘Brytpunkt’ istället för ‘Linje’, klicka i ‘Fördefinierade’ och välj den runda markören. Öka storleken till 10 och byt sedan färg på samma sätt som för linjen, och använd samma färg för linje och markör. Se till att välja ‘Ingen linje’ under ‘Kantlinje’ lite längre ned i formateringsmenyn. Gör detta för samtliga serier.

excel-slopegraph-5
Bild 6: visar formateringsmenyn och rätt val för att återskapa exemplet.

2. Formatera axlar och spara som mall

Man kan nu anpassa diagrammet vidare för att få en bra mall som går att använda för att effektivisera arbetet. Börja med att ta bort stödlinjer och förklaring. Det lättaste är att markera objektet man vill ta bort och trycka på Delete-tangenten.

Formatera nu x-axeln genom att gå till ‘Alternativ för axel’ och under Axelläge, välj ‘Vid skalstreck’. Detta får serierna att börja precis vid y-axeln. Det enda som återstår nu är att att skala y-axeln för att eliminera tom yta – så kallad white space – från diagrammet.
Gå nu till Skalstreck längre ned på menyn och bredvid ‘Huvudtyp’, välj ‘Utsidan’. Detta adderar skalstreck till x-axeln. Excel kan ibland ändra färg på axeln när dessa adderas. Säkerställ därför att x- och y-axeln har samma ljusgråa nyans.

Formatera därför y-axeln, och under ‘Alternativ för axel’, sätt minimum- och maximumvärde. Detta kan väljas något godtyckligt. Man kan prova sig fram för att se vad som blir bra. Jag valde värdena 2,5 respektive 6,5.

excel-slopegraph-6
Bild 7: diagrammet är nu färdigt att sparas som en mall.

Diagrammet är nu redo för att sparas som en mall. Detta gör man genom att högerklicka i diagrammet och trycka ‘Spara som mall’. Att spara som mall är ett utmärkt sätt att spara formatering i vanliga diagram som stapel- och linjediagram. Eller, för att lätt återskapa konstruerade diagram och grafer, likt denna.

3. Snygga till med formatering och annoteringar

Vad som kvarstår nu är att snygga till diagrammet med en passande rubrik, framhäv en eller två serier som är särskilt viktiga och lägg till dataetiketter och/eller textboxar. Notera att ett Exceldiagram har två komponenter; själva diagrammet eller bakgrunden, och ritytan. Denna rityta kan man göra mindre eller större, utan att göra själva diagrammet större. Det kan man utnyttja för att kanterna i diagrammet ska bli fria från dataserierna, och istället kan man lägga till värden till datapunkterna och kommunicera sin analys och insikter direkt i diagrammet bredvid ritytan.
Jag gillar även att ta bort ramen eller kantlinje runt diagrammet, då denna är helt onödig. Detta gör man lättast genom att markera diagrammet, gå till ‘Format’-fliken > ‘Kontur’ > ‘Ingen kontur’.

Adderar man dataetiketter för de serier man särskilt vill lyfta fram, så bör man ta bort y-axeln då den blir överflödig. Slutresultatet kan se ut ungefär som nedan. Precis som det nämns i början av artikeln, har serien för medelvärdet formaterats på ett annat sätt.

excel-slopegraph-1
Bild 8: såhär kan slutresultatet se ut efter lite formatering och annotering.

Ett ytterligare tips är att vara vaksam då man skalar y-axeln. Axeln behöver inte starta från noll, som är fallet i t ex ett stapeldiagram. Inkludera endast noll om det är relevant på något sätt. Hur man skalar y-axeln kommer nämligen påverka seriernas lutning. Har man till exempel en y-axeln som går från 0-100 och startvärdet 93 respektive slutvärdet 94, kommer detta inte framgå, varför man då bör skala ned y-axeln betydligt. Det blir annars väldigt svårt att rent visuellt se skillnad på start- och slutvärde.

excel-slopegraph-7
Bild 8: exempel på när man bör skala ned y-axeln.

Något annat som får effekt på seriernas lutning är hur smal eller bred ritytan är. Detta kan också vara ett sätt att visa små skillnader mellan start- och slutvärde genom att krympa ritytan i sidled något.

Mer läsning

Besök vår blogg för att se liknande artiklar där jag bland annat skapar en bullet graph och ger en guide till vattenfallsdiagram. Jag passar också på att tipsa om vår nyligen uppdaterade Excelkurs Bas. Min personliga favorit från de nytillkomna lektionerna är lektionen Skala axlar som går att se nedan.


Lämna ett svar

Du måste vara inloggad för att kommentera.

Fler blogginlägg

Trött på att Googla?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för de bästa Exceltipsen!

Om skribenten

Som produktutvecklare jobbar Niklas med att skapa och förvalta kurser på Learnesys plattform. Han har studerat statistik och har en bakgrund inom programmering och datavisualisering. Förutom goda kunskaper i Excel, har han ett brinnande intresse för dataanalys, och besitter goda kunskaper inom ämnet och verktyg för området.