{"id":149189,"date":"2022-05-06T11:01:46","date_gmt":"2022-05-06T10:01:46","guid":{"rendered":"https:\/\/learnesy.com\/?p=149189"},"modified":"2022-05-10T08:49:27","modified_gmt":"2022-05-10T07:49:27","slug":"vad-ar-punktdiagram-och-bubbeldiagram-en-guide","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/vad-ar-punktdiagram-och-bubbeldiagram-en-guide\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r punktdiagram och bubbeldiagram? \u2013 en guide"},"content":{"rendered":"<span id=\"heading-innehallsforteckning\"><h2>Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning<\/h2><\/span>\n<ul>\n<li>Vad \u00e4r ett punktdiagram?<\/li>\n<li>Hur skapar man ett punktdiagram?<\/li>\n<li>Finns det ytterligare alternativ n\u00e4r man skapar ett punktdiagram?\n<ul>\n<li>F\u00e4rgdiagram<\/li>\n<li>En tredje, kategorisk variabel<\/li>\n<li>Numerisk tredje variabel<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<li>Hur anv\u00e4nds ett bubbeldiagram?\n<ul>\n<li>Skalenliga bubblor<\/li>\n<li>Begr\u00e4nsa antalet bubblor<\/li>\n<li>Anv\u00e4nd en f\u00f6rklaring till ditt bubbeldiagram<\/li>\n<li>Presentera en hypotes<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<li>Avslutande diagram<\/li>\n<\/ul>\n<p><em>F\u00f6r den som vill ha ett underlag f\u00f6r att h\u00e4nga med i artikeln, kan trycka <a href=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Underlag_spridningsdiagram.xlsx\">h\u00e4r<\/a>! Obs: denna data \u00e4r fabricerad\/simulerad.\u00a0<\/em><\/p>\n<hr \/>\n<p>Punktdiagram eller spridningsdiagram (engelska <em>scatter plot<\/em>) anv\u00e4nder punkter f\u00f6r att representera numeriska v\u00e4rden f\u00f6r tv\u00e5 olika variabler, f\u00f6r att se ett eventuellt samband mellan de tv\u00e5. Ett bubbeldiagram kan man s\u00e4ga \u00e4r en ut\u00f6kning av punktdiagrammet och anv\u00e4nds ist\u00e4llet f\u00f6r att unders\u00f6ka sambandet mellan tre variabler.<\/p>\n<p>Det h\u00e4r inl\u00e4gget kommer bl a redog\u00f6ra f\u00f6r n\u00e4r man b\u00f6r anv\u00e4nda de tv\u00e5, hur man ska tolka dem och olika alternativ till de b\u00e5da diagrammen.<\/p>\n<span id=\"heading-vad-ar-ett-punktdiagram\"><h2>Vad \u00e4r ett punktdiagram?<\/h2><\/span>\n<p>Ett punktdiagram visualiserar ett eventuellt samband mellan tv\u00e5 variabler. Diagrammet anv\u00e4nder punkter f\u00f6r att representera numeriska v\u00e4rden f\u00f6r de b\u00e5da variablerna. V\u00e4rdena f\u00f6r varje enskild datapunkt, indikeras av dess l\u00e4ge p\u00e5 y- respektive x-axeln i diagrammet.<\/p>\n<p>Den vanligaste anv\u00e4ndningen av punktdiagram \u00e4r f\u00f6r identifiering av <em>korrelationssamband<\/em>. Man vill veta om man f\u00f6r ett givet v\u00e4rde p\u00e5 x-axeln, kan \u00e5terge en bra f\u00f6ruts\u00e4gelse f\u00f6r ett ungef\u00e4rligt v\u00e4rde p\u00e5 y-axeln. Ofta \u00e4r den <em>oberoende <\/em>variabeln p\u00e5 x-axeln och den <em>beroende <\/em>variabeln p\u00e5 y-axeln. Relationen variablerna emellan beskrivs sedan som negativa, positiva, starka, svaga, linj\u00e4ra osv. Mer om det senare.<\/p>\n<p>Ett klassiskt exempel \u00e4r ett punktdiagram som visar f\u00f6rh\u00e5llandet mellan variabeln l\u00e4ngd (x-axeln) och vikt (y-axeln).<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-149192 aligncenter\" src=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild1-1024x609.png\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"381\" srcset=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild1-1024x609.png 1024w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild1-300x178.png 300w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild1-768x457.png 768w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild1-1536x914.png 1536w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild1-2048x1218.png 2048w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild1-400x238.png 400w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/p>\n<p>Exemplet ovan visar allts\u00e5 sambandet mellan l\u00e4ngd och vikt. Det verkar som att f\u00f6r ett h\u00f6gt v\u00e4rde p\u00e5 x-axeln, \u00e4r ens b\u00e4sta chansning ett h\u00f6gt v\u00e4rde p\u00e5 y-axeln och vice versa. Vill man ytterligare visualisera detta, kan man g\u00f6ra det genom att l\u00e4gga till en trendlinje.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-149194 aligncenter\" src=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild2-1024x609.png\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"381\" srcset=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild2-1024x609.png 1024w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild2-300x178.png 300w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild2-768x457.png 768w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild2-1536x914.png 1536w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild2-2048x1218.png 2048w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild2-400x238.png 400w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/p>\n<p>H\u00e4r syns ocks\u00e5 det s\u00e5 kallade R-kvadratv\u00e4rdet. Detta \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 <em>korrelationen <\/em>mellan variablerna. Kortfattat kan man s\u00e4ga att korrelationen anger styrkan och riktningen av ett samband. I det h\u00e4r fallet med l\u00e4ngd och vikt, r\u00f6r det sig en positiv korrelation. Hade trendlinjen ist\u00e4llet lutat ned\u00e5t, hade det ist\u00e4llet varit en negativ korrelation.<\/p>\n<p>Hur tolkar man ett R-kvadratv\u00e4rde ungef\u00e4r lika med 0,41? Som en ganska m\u00e5ttlig positiv korrelation. Viktigt att komma ih\u00e5g ocks\u00e5 \u00e4r att korrelationen anv\u00e4nds endast f\u00f6r att unders\u00f6ka samband mellan variablerna. <em>Kausalitet <\/em>\u00e4r ett annat begrepp som inneb\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndring i den ena variabeln, orsakar f\u00f6r\u00e4ndring i den andra. Kanske \u00e4r s\u00e5 fallet h\u00e4r, men i datamaterialet finns ocks\u00e5 variabeln \u2019K\u00f6n\u2019, och d\u00e4rf\u00f6r kan ingenting s\u00e4gas om kausaliteten i det h\u00e4r fallet. Korrelation inneb\u00e4r inte orsakssamband. Beh\u00f6ver man fastst\u00e4lla ett orsakssamband, m\u00e5ste ytterligare analys utf\u00f6ras f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till eventuella andra variablers effekter.<\/p>\n<p>Man kan \u00e4ven identifiera andra m\u00f6nster i data med punktdiagram. Man kan dela in grupper av n\u00e4rliggande punkter i s\u00e5 kallade <em>kluster <\/em>med avseende p\u00e5 deras position. Det g\u00e5r \u00e4ven att anv\u00e4nda punktdiagram f\u00f6r att identifiera luckor i datam\u00e4ngden eller f\u00f6r att identifiera <em>extremv\u00e4rden<\/em>, v\u00e4rden som ligger v\u00e4ldigt l\u00e5ngt ifr\u00e5n kluster av andra punkter, och som kanske inte f\u00f6ljer den generella trenden.<\/p>\n<span id=\"heading-hur-skapar-man-ett-punktdiagram-i-excel\"><h2>Hur skapar man ett punktdiagram i Excel?<\/h2><\/span>\n<p>F\u00f6r att \u00e5terskapa diagrammen ovan, b\u00f6r man anv\u00e4nda bifogad <a href=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Underlag_spridningsdiagram.xlsx\">fil<\/a>. Infoga sedan ett tomt punktdiagram och h\u00f6gerklicka i det tomma diagrammet och v\u00e4lj \u2019Markera data\u2019. Tryck p\u00e5 \u2019L\u00e4gg till\u2019 under \u2019F\u00f6rklaringsposter\u2019 och v\u00e4lj sedan intervallet f\u00f6r l\u00e4ngd som \u2019V\u00e4rden f\u00f6r X-serie\u2019 och vikt som \u2019V\u00e4rden f\u00f6r Y-serie\u2019. Fyll i ett godtyckligt serienamn och tryck \u2019OK\u2019.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-149598\" src=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild3-1024x376.png\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"235\" srcset=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild3-1024x376.png 1024w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild3-300x110.png 300w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild3-768x282.png 768w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild3-400x147.png 400w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild3.png 1027w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Vad man sedan b\u00f6r g\u00f6ra \u00e4r att trycka p\u00e5 x-axeln, h\u00f6gerklicka och sedan v\u00e4lja \u2019Formatera axel\u2019. Under \u2019Gr\u00e4nser\u2019 fyll i v\u00e4rdet 155 som minimum, respektive 200 som maximum. Formatera sedan y-axeln p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Vill man l\u00e4gga till en trendlinje g\u00f6r man det genom att trycka p\u00e5 det lilla plustecken som dyker upp utanf\u00f6r diagrammets h\u00f6gra h\u00f6rn n\u00e4r man f\u00f6r muspekaren \u00f6ver diagrammet. Sedan l\u00e4gger man till R-kvadratv\u00e4rdet genom att markera trendlinjen, h\u00f6gerklicka och v\u00e4lj \u2019Formatera trendlinje\u2019. Letar man sig \u00e4nda ner i formateringsmenyn, finns en ruta f\u00f6r \u2019Visa R-kvadratv\u00e4rde i diagrammet\u2019.<\/p>\n<span id=\"heading-finns-det-ytterligare-alternativ-nar-man-skapar-ett-punktdiagram\"><h2>Finns det ytterligare alternativ n\u00e4r man skapar ett punktdiagram?<\/h2><\/span>\n<p>Har man v\u00e4ldigt m\u00e5nga datapunkter, kan man r\u00e5ka ut f\u00f6r <em>overplotting. <\/em>Detta uppkommer d\u00e5 datapunkterna \u00f6verlappar varandra i h\u00f6g grad, p\u00e5 ett litet omr\u00e5de. En v\u00e4g runt detta problem \u00e4r att ta ett slumpm\u00e4ssigt urval av punkter. Tar man ett tillr\u00e4ckligt urval, kommer detta fungera som en bra representation av \u00f6vriga datam\u00e4ngden. N\u00e5got man \u00e4ven kan g\u00f6ra \u00e4r att g\u00f6ra punkterna transparenta, utan fyllning precis som i exemplet ovan, g\u00f6ra dem mindre eller en kombo av alltihop om s\u00e5 kr\u00e4vs.<\/p>\n<span id=\"heading-fargdiagram\"><h3>F\u00e4rgdiagram<\/h3><\/span>\n<p>Ett tredje alternativ \u00e4r att anv\u00e4nda ett helt annat diagram, n\u00e4mligen ett f\u00e4rgdiagram (engelska <em>heatmap<\/em>). D\u00e4r representeras varje f\u00e4rg av kluster av punkter.<\/p>\n<p>Ett f\u00e4rgdiagram kan anv\u00e4ndas vid overplotting, men kan \u00e4ven anv\u00e4ndas d\u00e5 man vill unders\u00f6ka ett samband mellan variabler d\u00e4r en eller b\u00e5da variablerna inte \u00e4r <em>kontinuerliga <\/em>(en variabel som inte \u00e4r uppr\u00e4knelig, enkelt uttryckt) och numeriska.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-149203 aligncenter\" src=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild4-1024x610.png\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"381\" srcset=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild4-1024x610.png 1024w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild4-300x179.png 300w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild4-768x457.png 768w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild4-400x238.png 400w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild4.png 1036w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/p>\n<p>H\u00e4r representerar den orange\/r\u00f6da f\u00e4rgskalan h\u00f6gre f\u00f6rs\u00e4ljningssiffror, och gul\/gr\u00f6nt representerar l\u00e4gre siffror. Notera att det allts\u00e5 bara \u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljningssiffrorna som \u00e4r en numerisk variabel.<\/p>\n<span id=\"heading-en-tredje-kategorisk-variabel\"><h3>En tredje, kategorisk variabel<\/h3><\/span>\n<p>En annan twist man kan g\u00f6ra \u00e4r att addera en kategorisk variabel. F\u00f6r att s\u00e4rskilja vad som \u00e4r vad, kan man formatera punkterna s\u00e5 att de f\u00f6rslagsvis har olika f\u00e4rger. I det tidigare exemplet med l\u00e4ngd och vikt, \u00e5terfinns ocks\u00e5 variabeln k\u00f6n. Detta \u00e4r en kategorisk variabel till skillnad fr\u00e5n de tv\u00e5 andra numeriska variablerna. Man kan d\u00e5 visa skillnaden mellan k\u00f6nen p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet:<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-149205 aligncenter\" src=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild5-1024x497.png\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"311\" srcset=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild5-1024x497.png 1024w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild5-300x146.png 300w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild5-768x373.png 768w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild5-1536x746.png 1536w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild5-2048x994.png 2048w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild5-400x194.png 400w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/p>\n<p>H\u00e4r ser man enkelt skillnaden mellan k\u00f6nen. Vi ser bl a det verkar vara lite st\u00f6rre spridning bland m\u00e4nnen.<\/p>\n<span id=\"heading-numerisk-tredje-variabel-bubbeldiagram\"><h3>Numerisk tredje variabel (bubbeldiagram)<\/h3><\/span>\n<p>Adderar man en tredje variabel till punktdiagrammet, kommer punktdiagrammet byta namn till bubbeldiagram. Punktstorleken kommer \u00e4ven att variera \u2013 mindre bubblor representerar l\u00e4gre v\u00e4rden och st\u00f6rre bubblor representerar h\u00f6gre v\u00e4rden. Bubbeldiagram anv\u00e4nds allts\u00e5 f\u00f6r att unders\u00f6ka sambandet mellan tre olika variabler, och variablernas v\u00e4rden indikeras av horisontell position, vertikal position och bubbelstorlek.<\/p>\n<span id=\"heading-hur-anvands-ett-bubbeldiagram\"><h2>Hur anv\u00e4nds ett bubbeldiagram?<\/h2><\/span>\n<p>D\u00e5 bubbelstorleken tillf\u00f6r ytterligare en dimension j\u00e4mf\u00f6rt med punktdiagram, skulle det kr\u00e4vas flera stycken spridningsdiagram f\u00f6r att visualisera samma sak. Har vi tre variabler X, Y, Z m\u00e5ste man f\u00f6rst j\u00e4mf\u00f6ra X\u2013Y, X\u2013Z, osv. \u00c4ven om det kan ha sina f\u00f6rdelar, \u00e4r det i omst\u00e4ndligt och tidskr\u00e4vande. Med ett bubbeldiagram f\u00e5r man ist\u00e4llet svaret direkt. D\u00e4remot \u00e4r det n\u00e5gra saker man b\u00f6r eller kan t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4r man g\u00f6r ett bubbeldiagram.<\/p>\n<span id=\"heading-skalenliga-bubblor\"><h3>Skalenliga bubblor<\/h3><\/span>\n<p>T\u00e4nk p\u00e5 att anv\u00e4nda r\u00e4tt variabel f\u00f6r bubbelstorlek och s\u00e4kerst\u00e4ll att bubblorna \u00e4r skalenliga. Om storleken p\u00e5 bubblorna ser konstiga ut, \u00e4r ett snabbt tips att man provar att byta mellan \u2019Bubblornas yta\u2019 och \u2019Bubblornas bredd\u2019 i menyn \u2019Formatera datapunkter\u2019. Det ska dock s\u00e4gas att detta s\u00e4llan \u00e4r ett problem, d\u00e5 Excel allt som oftast fixar det sj\u00e4lv. Notera h\u00e4r ocks\u00e5 att vi har en hel del bubblor som \u00f6verlappar varandra, varf\u00f6r det kan vara bra att g\u00f6ra bubblorna n\u00e5got transparenta.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-149211 aligncenter\" src=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild7-1024x614.png\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"384\" srcset=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild7-1024x614.png 1024w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild7-300x180.png 300w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild7-768x461.png 768w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild7-1536x922.png 1536w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild7-400x240.png 400w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild7.png 1650w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/p>\n<span id=\"heading-begransa-antalet-bubblor\"><h3>Begr\u00e4nsa antalet bubblor<\/h3><\/span>\n<p>H\u00e4r finns det ocks\u00e5 en stor risk f\u00f6r s\u00e5 kallad overplotting, \u00e4n st\u00f6rre risk \u00e4n f\u00f6r punktdiagram g\u00e5r nog att h\u00e4vda. Samma tips g\u00e4ller \u00e4ven h\u00e4r; g\u00f6r g\u00e4rna bubblorna transparenta och har man mycket data, dra ett slumpm\u00e4ssigt urval av datamaterialet. F\u00f6r bubbeldiagram har man \u00e4ven alternativet att skala ned bubblornas storlek, vilket \u00e4r sv\u00e5rare n\u00e4r det kommer till punktdiagram. Det kan l\u00e4tt bli plottrigt, speciellt om man vill inkludera dataetiketter som v\u00e4rden eller kategorinamn. Det finns s\u00e5klart andra urvalsmetoder man kan till\u00e4mpa, eller kanske m\u00e5ste till\u00e4mpa beroende p\u00e5 vad man har f\u00f6r data eller vad man vill analysera. De metoderna kr\u00e4ver oftast lite mer just i Excel. Det finns ingen tumregel f\u00f6r hur m\u00e5nga datapunkter man kan inkludera, men t\u00e4nk p\u00e5 att diagrammet ska vara l\u00e4sligt.<\/p>\n<span id=\"heading-anvand-en-forklaring-till-ditt-bubbeldiagram\"><h3>Anv\u00e4nd en f\u00f6rklaring till ditt bubbeldiagram<\/h3><\/span>\n<p>Det h\u00e4r \u00e4r ett ganska generellt tips och g\u00e4ller nog i de flesta fall, oavsett diagramtyp. Det \u00e4r s\u00e4rskilt bra n\u00e4r det kommer till bubbeldiagram, d\u00e5 det med en snabb \u00f6verblick ofta inte \u00e4r lika l\u00e4tt att tolka som ett stapel- eller linjediagram.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-149226 aligncenter\" src=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild8-1024x614.png\" alt=\"\" width=\"640\" height=\"384\" srcset=\"\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild8-1024x614.png 1024w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild8-300x180.png 300w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild8-768x461.png 768w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild8-1536x922.png 1536w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild8-400x240.png 400w, \/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Punkt_Bild8.png 1650w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/p>\n<p>H\u00e4r g\u00e5r det ocks\u00e5 att f\u00e5 en f\u00f6rklaring med respektive skalor, nedskalade. Detta kr\u00e4ver dock lite mera jobb. Man kan \u00e4ven l\u00e4gga till dataetiketter om man har f\u00e5 punkter.<\/p>\n<span id=\"heading-presentera-en-hypotes\"><h3>Presentera en hypotes<\/h3><\/span>\n<p>Liksom punktdiagrammet \u00e4r det oftast en hypotes r\u00f6rande trend eller korrelation man vill presentera. S\u00e4kerst\u00e4ll att bubbeldiagrammet \u00e4r r\u00e4tt val f\u00f6r att visualisera denna eventuella trend med punktstorlek som en v\u00e4rdeindikator.<\/p>\n<p>N\u00e4r du utvecklar ditt diagram, prova att experimentera med hur variablerna plottas. De tv\u00e5 viktigaste variablerna, eller det viktigaste sambandet, b\u00f6r finnas p\u00e5 respektive axel. Om inte den tredje variabeln bidrar n\u00e4mnv\u00e4rt till historien, b\u00f6r man inte anv\u00e4nda bubbeldiagrammet.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<span id=\"heading-avslutande-ord\"><h2>Avslutande ord<\/h2><\/span>\n<p>Jag hoppas jag har inbringat lite klarhet i vad de olika diagramtyperna \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got, hur man anv\u00e4nder dem och vad det finns f\u00f6r alternativ. Jag hoppas ocks\u00e5 att m\u00e5nga f\u00e5tt upp \u00f6gonen f\u00f6r dessa spridningsdiagram, d\u00e5 jag ofta tycker att de f\u00f6rbi ses. F\u00f6r den som \u00e4r nyfiken p\u00e5 datavisualisering i Excel, erbjuder vi p\u00e5 Learnesy en kurs i <a href=\"https:\/\/learnesy.com\/sv\/courses\/datavisualisering-i-excel\/\">\u00e4mnet<\/a>! Man f\u00e5r bl a l\u00e4ra sig om just punkt- och bubbeldiagram (se nedan!).<\/p>\n<p><em>\/Niklas, Produktutvecklare<\/em><\/p>\n<div class=\"embed-container\"><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/player.vimeo.com\/video\/535836301?dnt=1&amp;app_id=122963\" width=\"640\" height=\"343\" frameborder=\"0\" allow=\"autoplay; fullscreen; picture-in-picture; clipboard-write; encrypted-media\"><\/iframe><\/div>\n<p><em><span style=\"font-weight: 400;\">&#8221;Punktdiagram \u00e4r bra f\u00f6r att visualisera var datapunkter finns inom ett specifikt omr\u00e5de. Det fungerar som ett koordinatsystem och tar in 2 v\u00e4rden f\u00f6r varje punkt, ett f\u00f6r den horisontella placeringen, och ett f\u00f6r den vertikala placeringen. Om datan \u00e4r ordnad p\u00e5 ett specifikt s\u00e4tt kan man v\u00e4lja ett punktdiagram med linje f\u00f6r att visa ordningen mellan punkterna.<\/span><\/em><\/p>\n<p><em><span style=\"font-weight: 400;\">F\u00f6r att l\u00e4gga in en till serie i ett diagram, h\u00f6gerklicka p\u00e5 diagrammet och tryck p\u00e5 markera data, eller aktivera diagrammet och g\u00e5 till fliken diagramdesign, och klicka p\u00e5 markera data. I f\u00f6rklaringsposter till v\u00e4nster, tryck p\u00e5 l\u00e4gg till. Namnge serien, markera omr\u00e5det som du vill l\u00e4gga in, i det h\u00e4r fallet en X-serie och Y-serie, och tryck p\u00e5 OK, s\u00e5 l\u00e4ggs v\u00e4rdena in i diagrammet.\u00a0<\/span><\/em><\/p>\n<p><em><span style=\"font-weight: 400;\">Bubbeldiagram fungerar p\u00e5 samma s\u00e4tt, men tar in ett tredje v\u00e4rde som best\u00e4mmer storleken p\u00e5 bubblan. Det kan vara anv\u00e4ndbart om man vill f\u00f6rtydliga att ett v\u00e4rde f\u00f6rekommer oftare, eller om v\u00e4rdet \u00e4r mer eller mindre signifikant. Man kan ocks\u00e5 l\u00e4gga till trendlinjer i b\u00e5de punkt- och bubbeldiagram f\u00f6r att f\u00f6rtydliga trender.<\/span><\/em><\/p>\n<p><em><span style=\"font-weight: 400;\">I formatinst\u00e4llningarna f\u00f6r trendlinjen kan man ocks\u00e5 v\u00e4lja att visa R-kvadratv\u00e4rdet, och linjens ekvation. Trendlinjen \u00e4r f\u00f6rinst\u00e4lld p\u00e5 att vara linj\u00e4r, men man kan \u00e4ndra den till exempelvis en exponentiell eller logaritmisk linje. Ekvationen och R-kvadratv\u00e4rdet f\u00f6r linjen uppdateras automatiskt. Man kan ocks\u00e5 rita in en prognos baserat p\u00e5 trendlinjen.&#8221;<\/span><\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning Vad \u00e4r ett punktdiagram? Hur skapar man ett punktdiagram? Finns det ytterligare alternativ n\u00e4r man skapar ett punktdiagram? F\u00e4rgdiagram En tredje, kategorisk variabel Numerisk tredje variabel Hur anv\u00e4nds ett bubbeldiagram? Skalenliga bubblor Begr\u00e4nsa antalet [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":54291,"featured_media":149354,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_eb_attr":"","footnotes":""},"categories":[160],"tags":[74],"class_list":["post-149189","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-tips","tag-excel-3"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/149189","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/54291"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=149189"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/149189\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":149747,"href":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/149189\/revisions\/149747"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/149354"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=149189"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=149189"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/learnesy.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=149189"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}